Vissa ord skiftar i betydelse med kontexten, som vi alla vet. Andra ord \u00e4r unika f\u00f6r vissa sammanhang. F\u00f6rebygg missf\u00f6rst\u00e5nd med den h\u00e4r ordlistan.<\/p>\n
Betydelseskillnaderna g\u00f6r att de kan beh\u00f6va ers\u00e4ttas med n\u00e5got beskrivande n\u00e4r du kommunicerar vidare. <\/em><\/span><\/p>\n D\u00f6pa<\/span><\/strong>\/Dop<\/strong><\/span> = handlar inte om namngivning, utan \u00e4r en vattenritual d\u00e4r individen tas med i kyrkan. Den g\u00f6rs p\u00e5 olika s\u00e4tt i olika kyrkor. <\/strong><\/span><\/p>\n Gud<\/strong><\/span> = Namn<\/strong><\/em> Enligt kristen tro \u00e4r Gud odefinierbar. Han har inte ens n\u00e5got namn. Men det finns \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga ord f\u00f6r Gud, till exempel skrivs den kristne guden med stor bokstav, som om det vore hans namn. Allah \u00e4r starkt f\u00f6rknippat med islam. Men det betyder bara Gud och anv\u00e4nds \u00e4ven av arabiska kristna. Halleluja<\/strong><\/span> inte hallelulia eller haleluyah. Halleluja kan uttalas lite olika. En del s\u00e4ger det med ett l\u00e5ngt betonat e, andra med l\u00e5ngt betonat u. Det \u00e4r en stilfr\u00e5ga. Ordets betydelse \u00e4r ett trefaldigt hurrarop f\u00f6r Gud och det kommer fr\u00e5n den judiska delen av Bibeln.<\/strong><\/span><\/p>\n Helvetet<\/strong><\/span> = <\/strong>Den folkliga f\u00f6rest\u00e4llningen om Helvetet som en plats d\u00e4r Dj\u00e4vulen styr \u00e4r en medeltida f\u00f6rest\u00e4llning utan biblisk grund. Det st\u00e5r inte mycket i Bibeln om Helvetet och kyrkorna talar inte s\u00e5 ofta om det som folk f\u00f6rest\u00e4ller sig.<\/strong><\/span><\/p>\n Helvete\/J\u00e4vlar\/Fan\/F\u00f6rbannad\/Herregud\/Jesus<\/strong><\/span> = M\u00e5nga av v\u00e5ra svordomar \u201d\u00e4gs\u201d av de kristna. Man f\u00e5r s\u00e4llan h\u00f6ra dem i kyrkorna, men om de anv\u00e4nds har de andra betydelser \u00e4n vardagens uttryck f\u00f6r vanmakt och vrede. Eftersom det onda inte \u00e4r centrum i kristen tro \u00e4r orden f\u00f6r ondskan ocks\u00e5 perifera.<\/strong><\/span><\/p>\n Himlen<\/strong><\/span> = <\/strong>I kristet spr\u00e5k \u00e4r himlen inte den bl\u00e5aktiga gasbubblan som omger jorden. Himlen \u00e4r den \u201dplats\u201d, eller dimension av tillvaron, d\u00e4r Gud \u00e4r. Ett utomjordiskt lyckorike. Guds rike. Ingen kristen tror att Gud sitter p\u00e5 ett moln under den bl\u00e5 himlen med sm\u00e5 feta \u00e4nglar som flaxar omkring. Det \u00e4r en medeltida bild utan seri\u00f6s anknytning till tron. Kyrkorna talar om himlen mest bara p\u00e5 begravningar. Och himlen \u00e4r s\u00e4llan sk\u00e4let till att m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att bli kristna. K\u00e4rlek\/\u00c4lska<\/strong><\/span> = Det kristna k\u00e4rleksbegreppet \u00e4r inte s\u00e5 erotiskt laddat som i vardagssvenskan. Man \u00e4lskar inte med<\/strong> n\u00e5gon om det inte \u00e4r erotisk k\u00e4rlek. Men man \u00e4lskar alla m\u00e4nniskor, som Jesus uppmanade. Uppmaningen att \u201d\u00e4lska era fiender\u201d, kan man l\u00e4sa i Bibeln. \u201dIngen har st\u00f6rre k\u00e4rlek \u00e4n att han ger sitt liv f\u00f6r sina v\u00e4nner\u201d, sa Jesus ocks\u00e5. Det \u00e4r allts\u00e5 inte l\u00e4ge att s\u00f6ka billiga po\u00e4nger om att \u201dGud \u00e4r k\u00e4rleken\u201d.<\/strong><\/span><\/p>\n Kyrka<\/strong><\/span> = 1 m\u00e4nniskor som samlas omkring tron p\u00e5 Jesus, 2 lokal d\u00e4r kristna samlas, 3 \u00f6vergripande organisation\/samfund av kristna, 4 alla kristna i hela v\u00e4rlden.\u00a0<\/strong><\/p>\n Mots\u00e4gelser<\/span><\/strong> = enkla mots\u00e4gelser typ ”den minste \u00e4r st\u00f6rst”, ”den fattige \u00e4r rik” etc \u00e4r inte ovanliga hos Jesus och i kristet t\u00e4nkande. Det \u00e4r Guds s\u00e4tt att v\u00e4nda p\u00e5 perspektivet och alliera sig med den lilla och fattiga m\u00e4nniskan. Verkligheten kan ocks\u00e5 verka s\u00e5 mots\u00e4gelsefull att den inte l\u00e5ter sig f\u00f6rloras med enkel logik. Mission<\/strong><\/span> = kyrkans verksamheter utomlands. Mission betyder uppdrag. Kyrkor \u00e4r globala n\u00e4tverk och flera av de st\u00f6rsta hj\u00e4lporganisationerna \u00e4r kristna.\u00a0<\/strong><\/p>\n Skapelsen<\/span><\/strong> = Naturen. \u00d6vertolka inte. Att anv\u00e4nda orden skapelsen eller skaparen \u00e4r inte vetenskapliga st\u00e4llningstaganden. De tyder inte p\u00e5 st\u00f6d f\u00f6r kreationism, intelligent design eller annat. F\u00f6r en kristen \u00e4r Gud \u00e4nd\u00e5 alltings upphov \u2013 skaparen.\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n Synd<\/strong><\/span> = <\/strong>Synd i vardagligt tal \u00e4r n\u00e5got lite beklagligt, ibland \u00e4ven n\u00e5got roligt som k\u00e4nns f\u00f6rbjudet. I kristet spr\u00e5kbruk \u00e4r synd djupt allvar och \u00e4r det som skiljer oss fr\u00e5n Gud och symtom p\u00e5 ondskan. Synd har flera dimensioner: Tro<\/strong><\/span> = inte ett l\u00f6st antagande; snarare en stark \u00f6vertygelse grundad p\u00e5 b\u00e5de erfarenhet, reflektion och k\u00e4nsla. <\/strong>Ingenting som b\u00f6rjar p\u00e5 \u201dtros-\u201d har med underbyxor att g\u00f6ra. <\/strong><\/span><\/p>\n \u00c4ngel<\/strong><\/span> = Anv\u00e4nds ju till vardags om sn\u00e4lla och hj\u00e4lpsamma m\u00e4nniskor. \u00c4ven otrolig tur kallas ibland \u201d\u00e4nglavakt\u201d. Anv\u00e4ndes med urskiljning.<\/em><\/span><\/p>\n Allkristet\/Ekumeniskt<\/strong><\/span> = n\u00e4r kristna fr\u00e5n olika kyrkor samarbetar. Ekumenik kallas det n\u00e4r kyrkor g\u00f6r saker tillsammans. Allkristet kan vara kristna individer eller n\u00e4tverk som samarbetar utan att det organiseras formellt av kyrkorna.<\/p>\n <\/a>Arvssynd<\/strong><\/span> = En tro p\u00e5 att synden \u00e4r medf\u00f6dd. Det \u00e4r inte f\u00f6r\u00e4ldrarnas felsteg som \u00e4rvs utan synden som en egenskap som fortplantat sig fr\u00e5n Adam och Eva. Det borde kanske hellre kallas \u201dursprungs-synden\u201d eller \u201dden f\u00f6rsta synden\u201d. Katolska kyrkan och Svenska kyrkan tror p\u00e5 arvssynden. Ortodoxa och baptistiska samfund g\u00f6r inte det.\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n Barnv\u00e4lsignelse<\/strong><\/span> = Kyrkor som inte d\u00f6per sp\u00e4dbarn erbjuder v\u00e4lsignelse av barn. Barnet blir varken kristen eller medlem i kyrkan genom detta. F\u00f6r\u00e4ldrarna avkr\u00e4vs heller ingen tro. Vid ceremonin v\u00e4lkomnas barnet till livet och n\u00e5gra personer l\u00e4gger h\u00e4nderna p\u00e5 barnet och v\u00e4lsignar det. Som en hj\u00e4lp och beskydd f\u00f6r livet som v\u00e4ntar. Se V\u00e4lsignelse<\/a>.<\/p>\n <\/a>D\u00f6dssynd<\/strong><\/span> = Vem har inte h\u00f6rt om \u201dDe sju d\u00f6dssynderna\u201d. Filmer och litteratur fr\u00e5n det katolska Europa har f\u00f6rt in begreppet. Det \u00e4r en katolsk lista som skapades av munkar i klostren. \u00c4ven om uttrycket \u201dsynd till d\u00f6ds\u201d finns i Bibeln \u00e4r det inte alls n\u00e5got som liknar d\u00f6dssynderna i modern tappning. Gudstj\u00e4nst<\/strong><\/span> = N\u00e4r kyrkan samlas kallas det gudstj\u00e4nst. Bakgrunden \u00e4r att de judiska pr\u00e4sterna betj\u00e4nade Gud i Templet.<\/strong><\/span><\/p>\n H\u00f6gkyrklig\/L\u00e5gkyrklig<\/strong><\/span> = handlar mest om historia och kulturell stilniv\u00e5. Ju senare i historien kyrkan bildades, desto l\u00e5gkyrkligare. H\u00f6gkyrkligt \u00e4r rituellt, med tex r\u00f6kelse och m\u00e4ssande pr\u00e4ster. L\u00e5gkyrkligt \u00e4r karismatiskt med tex gitarrmusik och fri b\u00f6n.<\/strong><\/span><\/p>\n Konfirmation<\/strong><\/span> = betyder bekr\u00e4ftese. 1 De som blivit kristna genom sp\u00e4dbarnsdop bekr\u00e4ftar under puberteten sin kristna tro genom konfirmation. Numera kallas allm\u00e4nt undervisning av ton\u00e5ringar f\u00f6r konfirmation. 2 H\u00f6gtidlig avslutning av konfirmationsundervisningen.<\/strong><\/span><\/p>\n Kristen<\/strong><\/span> = Ingen har ensamr\u00e4tt p\u00e5 ordet kristen. Kristendomen \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta religion, den st\u00f6rsta r\u00f6relsen i v\u00e4rlden, alla kategorier. Kristen kan definieras i stort sett hur som helst. Vad opinionen anser f\u00e5r utg\u00f6ra gr\u00e4nsen f\u00f6r vad som kallas \u201dkristet\u201d. Men tre niv\u00e5er kan vara praktiskt att t\u00e4nka p\u00e5: 1 Kulturell niv\u00e5:<\/span> Alla v\u00e4sterl\u00e4nningar kan i n\u00e5gon m\u00e5n ses som kristna. I alla fall av andra kulturer. 2 Nationell niv\u00e5:<\/span> Kyrkotillh\u00f6righet \u00e4r en formell knytning till en kyrka. \u201dFolkkyrkorna\u201d g\u00f6r att n\u00e4stan hela befolkningar kan r\u00e4knas in h\u00e4r. 3 Personlig niv\u00e5:<\/span> Personlig \u00f6vertygelse och fromhet d\u00e4r privatlivet formas av tron. Kyrko\u00e5ret<\/strong><\/span> = de kristna helgerna. Svenska kyrkan och de gamla kyrkorna har egna kalendrar som haltar i takt med den vanliga. Nytt \u00e5r blir det varje f\u00f6rsta advent. Den kalendern best\u00e4mmer tex n\u00e4r jul och p\u00e5sk infaller. Sen best\u00e4mmer den ocks\u00e5 vad gudstj\u00e4nterna inneh\u00e5ller. Skriv \u201dde kristna helgerna\u201d s\u00e5 begriper alla.<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n Liturgi<\/strong><\/span> = hur en gudstj\u00e4nst g\u00e5r till. Liturgin kan vara mer eller mindre tydlig i olika kyrkor. Allt ifr\u00e5n enkla vanor till exakta ritualer med speciella kl\u00e4der eller utrustning, som r\u00f6kelse, ceremoniella redskap, m\u00e4ssande s\u00e5ng och r\u00f6relser. Lovs\u00e5ng<\/strong><\/span> = s\u00e5nger som sjungs inf\u00f6r Gud eller andra typer av hyllningar av Gud.<\/strong><\/span><\/p>\n Psalmer<\/strong><\/span> = kristna s\u00e5nger fr\u00e5n de senaste 2000 \u00e5ren. \u00c4ven en samling, mycket \u00e4ldre, judiska s\u00e5nger som ing\u00e5r i Bibeln.<\/strong><\/span><\/p>\n Syndare<\/strong><\/span> = <\/strong>Enligt Bibelns kristna del och kristen teologi \u00e4r alla m\u00e4nniskor syndare. Det \u00e4r allts\u00e5 inget ovanligt, snarare allm\u00e4nm\u00e4nskligt. Grundl\u00e4ggande i attityden \u00e4r att skilja p\u00e5 personen och synden. Enligt texten kan Gud \u00e4lska syndaren samtidigt som han hatar synden. Det f\u00f6rklarar uttryck som att \u201dJesus \u00e4lskar alla m\u00e4nniskor\u201d.<\/strong><\/span><\/p>\n Tungotal<\/strong><\/span> = ej att f\u00f6rv\u00e4xla med tungom\u00e5l, som bara betyder spr\u00e5k. Tungotal kan delas upp i olika typer, men betyder i huvudsak att personen talar utan att sj\u00e4lv f\u00f6rst\u00e5 vad som s\u00e4gs. Spr\u00e5kvetarna kallar det glossolali eller xenolali.<\/p>\n <\/a>V\u00e4lsignelse<\/strong><\/span> = 1 En fras typ: \u201dGud v\u00e4lsigne dig.\u201d 2 En handling d\u00e4r en eller flera v\u00e4lsignar n\u00e5gon eller n\u00e5got, till exempel genom att l\u00e4gga sina h\u00e4nder p\u00e5 en person och uttala v\u00e4lsignelser. 3 V\u00e4lsignelsen som fenomen kan knappt n\u00e5gon f\u00f6rklara enkelt: v\u00e4lg\u00e5ngs\u00f6nskan, bekr\u00e4ftelse, beskydd? Men \u201dGuds v\u00e4lsignelse\u201d \u00e4r i alla fall n\u00e5got v\u00e4rdefullt som Gud garanterar.<\/p>\n Utvecklingen kan l\u00e4mna d\u00f6da ord efter sig och tidsandan kan ers\u00e4tta den egentliga betydelsen med nya f\u00f6rst\u00e4llningar. En del ord \u00e4r helt enkelt inte anv\u00e4ndbara l\u00e4ngre. Det \u00e4r inte bara Pippi L\u00e5ngstrumps pappa \u201dnegerkungen\u201d som tappat fotf\u00e4stet.<\/span> Frikyrka<\/strong><\/span> = Sedan Svenska kyrkan skildes fr\u00e5n staten finns i princip ingen bunden kyrka, bara fria kyrkor. Med frikyrkor menas i allm\u00e4nhet folkr\u00f6relsekyrkorna fr\u00e5n 1800- och 1900-talen. Inte \u201dinvandrarkyrkor\u201d som de Katolska eller Ortodoxa kyrkorna. Ordet frikyrka \u00e4r s\u00e5 etablerat i svenskan att vi knappast kan l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda det. Men ta hellre reda p\u00e5 kyrkans namn. Du skulle v\u00e4l inte rapportera om <\/span>\u201d<\/span>ett parti\u201d om du menade Centern? <\/span><\/strong><\/span><\/p>\n Martyr<\/strong><\/span> = Kristna martyrer har alltid funnits. \u00c4ven i dag avr\u00e4ttas kristna i hela v\u00e4rlden f\u00f6r sin kristna tros skull. Men i mediespr\u00e5ket st\u00e5r ordet martyr numera f\u00f6r n\u00e5gon som d\u00f6dar andra av egen \u00f6vertygelse. Precis tv\u00e4rtom, allts\u00e5. Anv\u00e4nd inte ordet om kristna martyrer.<\/span><\/span><\/strong><\/span><\/span><\/p>\n Vuxendop<\/strong><\/span> = Troendedop kallas ibland felaktigt f\u00f6r vuxendop. Extra f\u00f6rvirrande blir det n\u00e4r barn \u201dvuxend\u00f6ps\u201d. Vissa kyrkor d\u00f6per inte sp\u00e4dbarn. N\u00e4r personer som inte \u00e4r barn d\u00f6ps t\u00e4nker man sig g\u00e4rna att det \u00e4r en motsats till barndop, allts\u00e5 vuxendop. Men f\u00f6r att kr\u00e5ngla till det s\u00e5 kan \u00e4ven skolbarn d\u00f6pas vid troendedop. Kolla allts\u00e5 om det \u00e4r ett troendedop eller inte. <\/span>Om troendedop k\u00e4nns l\u00e5ngt och konstigt, skriv bara dop. Det \u00e4r alltid r\u00e4tt.<\/span> <\/span> Bibeln<\/strong><\/span> = Det litter\u00e4ra verket Bibeln skrivs alltid med stor bokstav. Men eftersom biblar \u00e4r en s\u00e5 vanlig sak skrivs bibeln \u00e4ven som substantiv med liten bokstav. H\u00e5rdvaran och mjukvaran skrivs olika.<\/strong><\/span><\/p>\n Gud<\/strong><\/span> = Som namn p\u00e5 den kristne guden skrivs Gud med stor bokstav. Gud som fenomen skrivs med liten. Gudar i flertal skrivs ocks\u00e5 med liten bokstav.<\/strong><\/span><\/p>\n Kyrkan<\/strong><\/span> = Kyrkan skrivs alltid med liten bokstav d\u00e5 det inte \u00e4r n\u00e5got namn. Kyrkan \u00e4r ett globalt fenomen. Namnet v\u00e4xlar fr\u00e5n grupp till grupp, fr\u00e5n byggnad till byggnad. Skriv inte bara Kyrkan vare sig det \u00e4r Svenska kyrkan, Syrisk Ortodoxa kyrkan eller Pingstkyrkan. Ta reda p\u00e5 r\u00e4tt namn eller anv\u00e4nd liten bokstav.<\/strong><\/span><\/p>\n Dop<\/strong><\/span> = Man kan bli d\u00f6pt, d\u00f6pa sig, l\u00e5ta d\u00f6pa sig osv. Ett dop, flera dop. I en dopgrav, dopbass\u00e4ng eller vid en dopfunt, dopsk\u00e5l.<\/p>\n Stanley Almqvist Vissa ord skiftar i betydelse med kontexten, som vi alla vet. Andra ord \u00e4r unika f\u00f6r vissa sammanhang. F\u00f6rebygg missf\u00f6rst\u00e5nd med den h\u00e4r ordlistan.<\/p>\n Tvetydiga ord <\/p>\n Betydelseskillnaderna g\u00f6r att de kan beh\u00f6va ers\u00e4ttas med n\u00e5got beskrivande n\u00e4r du kommunicerar vidare. <\/p>\n D\u00f6pa\/Dop = handlar inte om namngivning, utan \u00e4r en vattenritual d\u00e4r individen tas med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":385,"menu_order":4,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-442","page","type-page","status-publish","hentry","odd"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/442","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=442"}],"version-history":[{"count":111,"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/442\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":445,"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/442\/revisions\/445"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/385"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kp.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=442"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nK\u00f6n<\/strong><\/em> Gud \u00e4r heller inte k\u00f6nsbest\u00e4md, men de kristna s\u00e4ger ”han” eftersom bibeltexten g\u00f6r det.
\nEn och tre<\/strong><\/em> Kristna anser att Gud, trots att han \u00e4r en enda gud, kan ses som tre personer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det tautologi att s\u00e4ga: ”Jesus och Gud” eftersom Jesus \u00e4r Gud. Det handlar varken om matematik av den h\u00f6gre skolan eller om bristande logik. Bara v\u00e5rt s\u00e4tt att tala om en utomm\u00e4nsklig egenskap i Gud.<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n1 Som ett systemfel i v\u00e4rlden. (\u201dV\u00e4rlden<\/em>\u201d)
\n2 Som m\u00e4nniskans ben\u00e4genhet att v\u00e4lja fel. (\u201dK\u00f6ttet\u201d eller \u201darvssynd<\/em>\u201d)
\n3 Som direkt p\u00e5verkan av den yttersta ondskan. (\u201dSatan<\/em>\u201d)
\nMycket s\u00e4llan talar kyrkor om synd som en regelsamling. I Bibeln finns ingen syndakatalog, \u00e4ven om det finns en kort lista i Gal 5:19-21<\/a>. Kort sagt: Synd \u00e4r inte en rad f\u00f6rbud, utan ett komplicerat begrepp. Se \u00e4ven Arvssynd<\/a> och D\u00f6dssynd<\/a>.<\/strong><\/span><\/p>\n
\n\u00c4nglar brukar avbildas som sk\u00f6na kvinnor med vingar p\u00e5 ryggen. \u00c4nglar i Bibeln \u00e4r n\u00e5got annat, ibland l\u00e5ngt ifr\u00e5n v\u00e4nliga. De upptr\u00e4der i allt ifr\u00e5n d\u00f6dspatruller i Faraos Egypten till arm\u00e9n av \u00e4nglar n\u00e4r Jesus f\u00f6ddes och skydds\u00e4nglar f\u00f6r barn. Ordet \u00e4ngel betyder bud \u2013 som i budfirma. Guds budfirma kan man kanske s\u00e4ga. De \u00e4r inte m\u00e4nniskor, inte gudar. Ibland beskrivs de som \u201dunga m\u00e4n\u201d men \u00e4ven som v\u00e4sen med hjul nedtill och fyra vingar etc. Med lite science fiction-fantasi kan man t\u00e4nka sig androider eller n\u00e5t s\u00e5nt. Vem vet?
\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\nFr\u00e4mmande ord<\/h2>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\nIdeologiskt brukar dyrkan av Jesus som Gud vara en anv\u00e4ndbar mark\u00f6r. \u00c4ven v\u00e4sterl\u00e4ndsk vetenskap och demokratiska v\u00e4rderingar bottnar i kristen id\u00e9historia.<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\nMeningsl\u00f6sa ord<\/h2>\n
\n<\/em><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nSkrivregler<\/h2>\n
\n\u00a9 2010<\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"