|
|
Jag hade fel när jag härom dagen skrev att det inte fanns någon kristen kanal bland ansökarna till marksänd digital teve. Bakom namnet Eagle Nest Broadcasting KB, Kanal 10, döljer sig en kristen kanal. Det berättar Dagen idag.
(Så går det när man tar andras nyheter utan att kolla upp själv.)
Hur som helst sänder Kanal 10 för närvarande över tevesatelliten Sirius. De uppskattar att de har ca 20 000 tittare i veckan.
– En plats i det digitala marknätet skulle innebära att alla i hela landet kunde se våra sändningar helt gratis. Det skulle vara ett fantastiskt steg för oss, säger vd:n Tommy Josefsson.
Bara hälften av de kanaler som sökt får plats i marknätet. (Det är väl det som är poängen med ett marknät?) Så vi får se om den kristna kanalen får plats.
– Man måste vara realistisk och inse att många av de vi konkurrerar med har helt andra ekonomiska förutsättningar. Men vi vill inte sända hela dygnet och hoppas på en bra lösning där vi kan dela sändningstiden med någon annan, säger Tommy Josefsson.
Stanley Almqvist
2005-10-07
Källa: Dagen
På 70-talet. Till vänster Torbjörn Stolpe, som präglat både linjen och många årgångar av elever.
Många av oss har gått Kaggeholms medialinje. (Även Mat-Tinas nya sidekick fick vi läsa i Dagen igår.) I höst fyller linjen 30 år.
Pingströrelsens skola har utbildat hundratals journalister som nu jobbar i alla olika medier – både kristna och andra.
Under dessa 30 år har medielanskapet ändrats till oigenkännerlighet. Vi som gick på Kaggeholms medielinje på 70-talet utbildades till dagspressjournalister, eftersom radio och teve var statliga monopol. Lokalradion var påtänkt, men fanns inte på den tiden. Idag är tevelinjen på Kaggeholm framgångsrik. Radiolinjen nyss nedlagd och journalistkursen travar på som den alltid gjort.
KP:s egen Johanna Litsgård Lebourne är linjeledare berättar att medielinjen fick en översyn förra året med nya kursplaner och nya lärare. Mediemarknaden ställer nya krav.
– Journalis-terna kommer att bli mer och mer självgående och ha större bredd. På tv-sidan utbildar vi därför videoreportrar som själva tar hand om allt: intervju, kamera, ljus och ljud. På samma sätt får journalisterna lära sig att både fota, skriva och redigera.
Teknik och datorstöd gör det möjligt för en person att göra flera steg i produktionen. Och det gäller alla medier.
Det här med att de nya lärarna ska vara aktiva i yrket låter mera som en återgång till 70-talet än som förnyelse. Då hade vi den, på Kaggeholm, legendariske Bo Estmer i journalistik.
Yrkesetiken är det hetaste området på medielinjen just nu enligt Johanna Litsgård Lebourne.
– Vårt mål är att ta steget ut från klassrummet. Det är lätt att vara etiskt korrekt i skolan, men vi vill att eleverna ska ha etiken i ryggraden när de kommer i en situation som kräver snabba beslut, säger Johanna Litsgård Lebourne.
PS: Varför heter det inte Medielinjen istället för Medialinjen? Efter 30 år med ”a” måste man få ställa den frågan.
Stanley Almqvist
2005-10-05
Källa: Världen idag
Resumé, tidningen om reklam och medier, intervjuade Tomas Brunegård, vd för Stampen, (Göteborgsposten) om den förväntade vinsten på 60 miljoner och deras ev köp av centertidningen.
Tidningen Resumé framstår som både fördomsfull och sakna religiös kompetens.
I samband med andra pinsamheter i verksamheten (förskingring) tog intervjuraren upp att Brunegård är pingstvän. Nästa fråga: ” Är abort okej för pingstvänner?” Frågan därpå: ”Pingvänner är ju en väldigt speciell form av kristendomen.” Sedan lämnade intervjuaren mikrofonen till Brunegår för att han skulle berätta hur han blev pingstvän och hur han ”träffade sin Gud”.
På frågorna tog Brunegård ett halvt steg bakåt och sa att han inte i första hand är pingstvän utan kristen, att han inte gillade abort som preventivmedel och att han växt upp i ett kristet hem och en pingstförsamling och kom fram till att han också trodde på det.
Frågorna saknade samband med Brunegårds insats eller inflytande över mediebranschen. Inga följdfrågor.
Sedan togs mikrofonen tillbaka och utfrågningen fortsatte på normalt sätt om Brunegårds aktieaffärer i det egna bolaget.
Visserligen utspelades det i Resumébaren. Frågan är om intervjuaren var nykter, eller brast i omdöme av någon annan anledning? Det var knappast intresse för livsåskådning som drev honom.
Pinsamt, Resumé.
Se hela intervjun på video här. (31 Mb .mp4-fil)
(Hackar i ljudet.)
Stanley Almqvist
2005-10-05
Källa: Resumé
26 bolag har ansökt om tillstånd att sända i digitala marknätet. Men de kristna lyser med sin frånvaro. Jag kan i alla fall inte se någon i listan.
Med tanke på att ”public service” inte vill ge allmänheten service med kristna program är det nödvändigt med komplement – om kristna ska få göra något annat än att sjunga fint för medelålders och äldre.
Det har varit kyrkornas enda roll sedan Lapp-Lisa gjorde entre i Hylands höra. De kristna mediebolagen är förstås inte nöjda med situationen, men har inte ansökt om plats i det digitala marknätet.
Men på Radio- och TV-verket är de belåtna:
– Vi har idag sett att det finns ett fortsatt stort intresse för att sända i marknätet. Alla som redan sänder vill fortsätta och dessutom har vi fått in många nya ansökningar, säger Björn Rosén, Radio- och TV-verkets generaldirektör.
21 november får regeringen ett förslag på vilka som bör få tillstånd.
De som sökt är:
AB Sportexpress
Aftonbladet Hierta AB
Arapten AB (U.N.Ä)
Axel och Margareta Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål
C More Entertainment AB
Dagens Industri AB
Discovery Communications Europe (2 kanaler)
Dobb Production AB
Eagle Nest Broadcasting KB
ESC Programming B.V.
Eurosport SA
Fox International Channels (UK) Ltd
Kanal 5 AB (3 kanaler)
NGC-UK Partnership
NonStop Television 3.0 AB (2 kanaler)
Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige
Television & Wireless Applications Europe AB
Telitas ASA
The Voice TV Networks Ltd.
Turner Broadcasting System Europe Limited (2 kanaler)
TV4 AB (3 kanaler)
Viasat Broadcasting UK Limited (3 kanaler)
Xover Media AB
Zone Vision
Öppna Kanalen, Växjö
Stanley Almqvist
2005-10-05
Källa: Resumé
De kristna tidningarna har en unik tillgång. Felet är att de inte utnyttjar den. Alla de hundratals, ja tusentals människor som ger sig ut på missionsfälten. Varje missionär är en potentiell utrikeskorre med öronen direkt mot marken. I motsats till de andra korrarna som tar in på lyxhotell och träffar de ledande politikerna lever missionärerna i vardagen. De vet var missnöje gror och vilka glädjeämnen som omger befolkningarna. Flerdagarstidningarna Världen idag och Dagen skulle kunna fylla flera sidor med intressanta utrikestexter varje dag. Tänk att få läsa om de stora afrikanska skaror som omvänder sig till kristendomen för närvarande. Är texterna slarviga går det alltid att putsa till dem på hemmaredaktionen. Och med dagens teknik är det enkelt att få fram digitala bilder. Och det i och för sig snålt tilltagna arvodet blir ett bra tillskott i missionärens skrala kassa. Läsarna, utgivarna, missionärerna – alla skulle de bli vinnare om denna tillgång togs till vara. Vad väntar vi på?
Mikael Kindbom
2005-09-29
Verbum vill köpa samtliga aktier i Svenska kyrkans press och har lagt ett bud på 291 kronor per aktie. Styrelsen rekommenderar aktieägarna att acceptera budet.
Garanten för Kyrkans tidnings och Amos publicistiska frihet blir Svenska kyrkans organisationer, stift och församlingar. De har också inflytande över vilka ansvariga utgivare som tillsätts.
– Vi har fått garantier som stärker Kyrkans Tidnings och Amos självständighet. Det har varit det viktigaste för mig, säger Dag Tuvelius, chefredaktör.
Att de blir en del av Verbum gör att företaget kan ge ut fler tidningar om livsfrågor, tror han.
Stanley Almqvist
2005-09-22
Källa: Kyrkans tidning
En norsk pingstförsamling är huvudägare av den nya kristna tevekanalen: Verdikanalen. De sänder 24 timmar om dygnet över Canal Digital. Namnet syftar på kristna värderingar. I utbudet blandas amerikansk teve med kristna norska program.
KP:s mångårige styrelseledamot Per Östlin berättar i Dagen om den nya kanalen.
Förra veckan kunde man se den afrikanske helbrägdagörelsepredikanten Charles Ndifons möten i Oslo i direktsändning. Religiösa program fyller en tredjedel av programtiden. Resten är profant. Men ambitionen är att även nyheter och samhällsprogram ska göras ur kristet perspektiv.
Finn-Henrik Friis Larsen, som är mest känd i Sverige som marknadsförare på Dagenhuset, är den drivande i projektet säger:
– Vi vill ge aktualitets-tv om samhället där människor – vare sig de är kristna eller inte – diskuterar livsvärdena. Vi kallar oss en allmän tv-kanal på kristen grund.
Verdikanalen ägs till hälften av den pingstförsamling Finn-Henrik Friis Larsen tillhör, Regenbuen kristne fellesskap. Resten ägs av ett företag och enskilda sponsorer.
Programutbudet präglas av familjen Friis Larsen. Varje morgon leder Finn-Henrik och hustrun Solveig programmet TV-frukost. I matlagningsprogrammet, Icke av bröd allena, sjunger och samtalar Solveig med gäster. Finn-Henrik leder ett stort samhällsmagasin med poitiker i soffan. Han leder också Lunchmagasinet och undervisningsprogrammet Tro i dag. Sin tevevana har de skaffat sig som programledare i amerikansk lokalteve.
Skillnaden mellan Verdikanalen och de övriga kristna kanalerna i Norden är att de inte tigger pengar till verksamheten. De har också ett musikprogram för ungdomar, JCtv. Amerikanskt. Kanalen har också en egen korrespondent i Israel.
Under natten sänds Fox News, varje morgon Pat Robertson.
Kanalens webbplats har adressen www.verdikanalen.no. Men den fungerar bara fläckvis när jag besöker den.
Stanley Almqvist
2005-09-16
Källa: Dagen
Som en uppföljning om e-tidningen kan vi berätta att norska Dagbladet utnyttjar Sonys lilla speldator PSP för tidningsläsning.
Istället för att lansera en speciell e-tidningsmottagare utnyttjar Dagbladet alltså en bärbar apparat som redan finns bland läsarna.
De gör en särskild PSP-upplaga av tidningen. Den förhållandevis stora skämen på speldatorn tillsammans med trådlöst nätverk och webbläsaren ”gör det till en fröjd att läsa tidningen”, skriver Snorre Bryne.
– Förutom att spela på passar PSP för att läsa nyheterna. Men vanliga webbsidor fungerar inte så bra eftersom de tar för lång tid att hämta. Dessutom är de för breda för PSP. Därför har vi gjort en specialanpassad verison som är snabbaren och smalare, säger Erik Saastad, mobilanvarig på Dagbladet.no
Stanley Almqvist
2005-09-08
Källa: Internet World
Sedan starten på försommaren har över en halv miljon program hämtats från Sveriges Radios hemsida. Podradio får väl därmed läggas till de riktiga kanalerna för radiomediet.
När kommer den första kristna podradion igång? Eller kanske den redan existerar i det fördolda?
Podradion rivstartade med 407 894 hämtningar (eller nerladdningar som det heter på tekniker-svengelska) från 13 maj till 26 augusti. Hittills har 527 195 program hämtats. Detta trots att programutbudet begränsats till sju program och att musiken klippts bort.
– Även om intresset har varit störst för att ladda ner Sommar via podradion är vi ändå nöjda med lyssnarnas intresse för de andra programmen som är tillgängliga. Antalet nedladdningar av övriga program är också större än förväntat, säger Mats Åkerlund.
Tydligen uppskattar publiken att lyssna till radio utan att behöva passa sändningstiden. Tv-sändningar enligt samma princip väntar runt hörnet. När ska ska kristna medier som söker efter kanaler börja använda de kanaler som redan finns?
Lägg märke till att det inte handlar om internet- eller teknik-entusiasm. Det är medier som hittar sin publik – på riktigt, idag. Det är inte framtidsvisioner längre.
Programmen i podradio är:
Dokumentären i P1
Ekots Lördagsintervju i P1
Radio Sweden Weekday Edition
Roll on i P3
Salva i P3
Spanarna i P1
Stanley Almqvist
2005-09-05
Källa: Internetworld
Första kvartalet 2006 kommer tre svenska tidningar att testa e-tidningen på sina läsare. Sundsvalls tidning är först med riktig utgivning av en e-tidning . Den kommer lagom till jul 2006 och det är vår vän Svenåke Boström som håller i projektet.
E-tidningen distribueras via mobiltelenätet eller trådlösa datornätverk. Den ska förstås läsas på e-papper, ett tunnt ark som innehåller massor av små prickar som aktiveras när en tidningssida visas. Ungefär som en bildskärm inbyggd i en overheadfilm. I den första varianten är det PDF-dokument eller xhtml-filer som läggs ut. Formatet blir som ett A5 med bara en sida. Tidningsuppslaget är för alltid borta.
Nackdelen blir som för alla andra datormedier; överblicken försvåras. Det blir en utmaning för grafiska formgivare att kompensera det.
Det här har vi väntat på länge. Redan för tio år sedan talade jag om det här med medieeleverna som besökte Crossnet. Men då var det förstås bara framtidsvisioner.
Svenåke spår att dagstidningen på papper överlever trots allt. Men den kommer att anpassa sig; krympa till ca A4 och bli mer likt ett magasin.
– Det är också vad som tilltalar unga läsare, säger Svenåke och visar några nya dagstidningar från centraleuropa.
Svenåke Boström kan visa upp den första kommersiella produkten med e-papper. Det är en japansk bok. Det är som att läsa en vanlig bok.
Den har dubbelt så hög upplösning som en vanlig datorskärm; 170 ppi mot datorns 72 ppi. E-papperet lyser förstås inte som en skärm utan mörknar där det behövs för att rita upp sidan.
De som drivit projektet med e-tidning är Tidningsutgivarna, Aftonbladet, Expressen, GP, Nerikes Allehanda, Norrköpings tidning, Sundsvalls tidning, Östgötakorrespondenten och holländska Philips.
Stanley Almqvist
2005-09-01
Källa: Cap&Design
|
|
