stanley.se

Så ska kristna vinna opinionen

Vd:n på Timbro vittnade om flera decenniers liberal ökenvandring och Sveriges främsta PR-makare om hur opinionen ska vinnas. Och Lasse Johansson från tidskriften Nod och Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund talade om att vända humanisternas frammarsch till vår fördel på ett seminarium anordnat av Claphaminstitutet i helgen.

Arrangemanget på Dagenhuset under fredagen och lördagen lockade ett 30-tal personer som antingen verkade inom media eller bara var intresserade av hur vår röst ska nås ut. Rubriken var Opinionsbildning i ett postsekulärt samhälle. Kristna Publicistförbundet var medarrangör med tidningen Dagen och Claphaminstitutet. Moderator var förre chefredaktören för Världen i dag Carin Stenström.

sward
Stefan Swärd berättade om sitt bloggande och många mediekontakter.

Anders Lindberg, vd på PR-företaget JKL talade inledningsvis över Opinionsbildningens framgångsfaktorer och fallgropar – några aktuella reflektioner från konsultvärlden. Han betonade vikten av att vinna sinnena, vännerna och rösterna. Opinionsbildning är, sa han vidare, en kamp om problemen. Och dessa problem måste vara medialt identifierade. Han kritiserade oss kristna för att reflexmässigt bara säga att alla lagförslag om könsneutrala äktenskap, homoadoptioner, religionsämnets existens eller liknande är katastrofala och innebär världens undergång.

- När man sagt det 3-4 gånger har man ingen trovärdighet kvar, menade han.

Hur ska man göra då?

- I fallet med homoadoptioner kunde man pekat på exempelvis effekterna för barnen som kommer hit och angående könsneutrala äktenskap kunde man påpeka att vi i konsekvensens namn lika gärna kan tillåta polygami och att det i så fall kan sluta hur som helst. Anders Lindberg bara funderade högt och hade inga uppfattningar i sakfrågorna. Och strategin kan möjligen bli en helt annan när man prövat eller testat sig fram som han sa.

Att lobba eller ägna sig åt opinionsbildning innebär mycket förarbete där man testar sig fram till en hållbar strategi för att vinna de olika slagen och slutligen kriget. Så var det till exempel när JKL hjälpte minkfarmarna som förre jordbruksministern Margareta Winberg nästan höll på att förbjuda men de klarade sig.

- Fast där hade vi också lite tur med att päls blev på modet samtidigt.

Japanskrapan, skyskrapan som skulle stå vid Norrtull, angav JKL-vd:n som exempel på ett misslyckande som han inför sonen beskriver som det bästa han åstadkommit. Till många stockholmares glädje misslyckades JKL den gången med sin kampanj. Och det verkar inte Lindberg ledsen över. Men han hade underskattat retroaktivitetens kraft. Vårt trauma kring Klarakvarterens rivning på 60-talet har alltjämt sådan kraft att det kan väcka vilken slumrande opinion som helst när det är dags för minsta förändring av huvudstaden. Anders Lindberg anser att kristna inte varit tillräckligt uthålliga.

- Jag frågade Göran Persson vad han tyckte om kyrkornas opinionsbildning i och han sa att de viker ner sig för lätt.

Anders Lindberg pekade också på det faktum att kyrkor ofta talar om hur världen bör vara funtad vilket är en svår konst. Och dessutom har vi en teknokratisering av samhället som kräver bevis och hårdfakta hela tiden. Andlighet är svårt att bevisa rent naturvetenskapligt och det ligger oss i fatet. Anders Lindberg manade kristna att vända på sin egen självbild.

- Ni har en enormt fin infrastruktur och uppfattar er som en majoritet. Men ni måste inse att ni är en liten minoritet. Som en sådan kan ni uppfattas som svaga och kränkta och då kan det vara lättare att vinna opionionen, förklarade Lindberg som avslöjade att hans byrå inte tar uppdrag från samfund och politiska partier.

Nästa talare ut var Maria Rankka, avgående vd på Timbro och blivande vd på Stockholms handelskammare som kunde se tillbaka på en 20-25 år lång ökenvandring för liberala idéer men som numera är bruten.

- Det har varit en långsiktig förändring i frihetlig riktning men nu har tidsandan förändrats. När vi startade kring 1979 var våra idéer inte rumsrena. Då var vi på väg att socialiseras med löntagarfonder och allt. Detta blev en uppmuntran för oss kristna att inte ge upp.

Hon hade konkreta tips att ge, bland annat att inte vara förväntad, hitta oväntade allianser och så vidare.

Marina Rankka uppgav också att hon inför nyliberaler fått försvara medarbetare som katolikerna Rolans Poirier Martinsson och Tomas Idergard.

- Det har skjutits giftpilar mot dem men jag har försvarat dem Den fiende som Maria Rankka nu ser är inte socialismen utan det som hon kallar ekologismen. Till och med på DN:s kultursidor finns dessa debattörer som mer eller mindre är beredda att nedmontera demokratin fört miljöns skull.

Första kristna debattör var Lasse Johansson,lärare på teologiska högskolan i Örebro och redaktör för tidskriften Nod. Han vände på vårt invanda tänkande och ville se både new age-vågen och intresset för humanisterna som utmärkta tillfällen att presentera vår Gud. Han såg en kristendomens återkomst i Sverige, en sakralisering som han kallar det i motsats till sekularisering som är en parallell trend.

- Religioner diskuteras som aldrig förr. Det är fråga om ett postsekulärt tillstånd, menade han.

Han hämtade uttrycket från Ola Sigurdson, professor Tros- och livsåskådningsvetenskap, och hans hyllade bok Det postsekulära tillståndet. Johansson påminde dock om Sigurdsons maning till kyrkorna om att åter bli en social och politisk kraft. Tidsandan har gjort att vi inte längre reflekterar över orättvisor och krig utan bara över privatmoral. Lasse Johansson tipsade oss om att vara relevanta, anpassa oss och knyta an till aktuella strömningar för att få kontakt med människor.

- Men var inte generade över det kristna språket vårt budskap får inte tunnas ut.

Han citerade ett uttryck som han medgav låter bättre på engelska. Lyssna till både världen och ordet, the word and the world.

- Var med i nuet och ha kontakt med kulturen men bevara traditionerna.

Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund talade över ämnet påkristning, ett ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista i motsats till ordet avkristning. Hon talade i en optimistisk ton men inte om väckelse utan om en långsam trend mot kristen tro.

- Man blir inte medlemmar i kyrkorna omedelbart, sa hon.

Men opinioner ligger slumrande. Ungefär som när Klarakvarteren revs som vi sa tidigare finns det en retroaktiv kraft som kommer till liv när kyrkobyggnader kommer att säljas, rivas eller läggas ned.

- Vi kommer att få se protester, inte av dem som går i kyrkan utan dem som står utanför som förstår värdet av byggnaderna för kontinuitet och så vidare.

Att Humanisterna kommit fram de senaste åren tackade Sandlund ironiskt nog för.

- Det visar att vi kristna börjar räta på ryggarna och går framåt. De känner sig hotade.

Att det faktum att ”Den samlade kunskapsmassan om Gud aldrig varit så liten” kan också vara positivt.

- Då slipper vi förutfattade meningar och kan berätta om Gud.

Och nyandlighet välkomnar hon i likhet med Lasse Johansson liksom islam.

- Det är tillåtet att vara sökare i dag. Det får oss alla att tänka till. Människor ställer frågor och är nyfikna.

Elisabeth Sandlund vurmade också för det personliga vittnesbördet som hon ville att kyrkorna skulle satsa mer på.

DickBloggande var ämnet för flera föredrag. Dick Erixon (bilden) som har 15.000 unika besökare per dag gav exempel på hur opinionen kan vinnas genom enskilda bloggare. FRA-debatten är det kändaste exemplet. Och nu är medias makt bruten.

- Det är nästan gratis att starta en blogg och dörrvakternas (redaktionernas) tid är över.

Men Dick Erixon uppmanade också publiken att vara försiktig med att sprida faktafel eller att säga saker man ångrar. Man måste kunna stå för allt när man tryckt på Publicera. Dick Erixon är inte kristen men försvarade ändå pastor Åke Green och han tycker att Sverige behöver normer och värderingar som man i mångt och mycket saknar idag. Erixon vill hålla sig till åsikter och förstår inte värdet av att berätta vad man äter till lunch som han ser exempel på.

- Det gäller att vara personlig, inte privat.

Andra exempel på bloggarnas inflytande är Climate gate om FN:s klimatpanels tvivelaktiga faktaunderlag som svenska medier tvingades skriva om först när bloggarna slagit på trumman och Uppsala universitets absurda förslag på genusmärkning av alla utbildningar. Israel-Palestina-frågan anses Dick Erixon behandlas alltför ensidigt av svenska medier. Han skriver därför mer om Israels utsatta situation än andra. Dick Erixon pekade också på att Sverige är mer kristet än vi tror. Kristna värderingar om sanning bygger på västvärldens flertusenåriga kristna tradition.

- Det finns en offentlig och privat rannasakan här som saknas i östlandet. Genom det kristna syndabegreppet är det okej att göra fel och erkänna det. Och sökandet efter sanning gör att vi kan utföra vetenskapliga gärningar som inte andra kontinenter kan.

Pastor Stefan Swärd berättade om sin blogg med 5.000 besökare i veckan. Han vill vara uppriktig på sin blogg och säger att hans kommentatorsfunktion är förutsättningen för att den ska ge något. Hans roll som EFK:s ordförande utgör, enligt honom, inget hinder mot att ta ut svängarna i sambofrågan, homosexfrågan eller vad det nu månde vara. Swärd utnämnde Jesus till världens bäste opinionsbildare genom tiderna. Och han fick ta emot mer smällar än dagens bloggare.

- Folk var mycket mer oförskämda och försökte till och med slå ihjäl honom för vad han sa. Stefan Swärd uppskattar antalet kristna bloggar till några hundra och språket där är generellt mer vårdat än på andra håll och här förs också den mest spännande kristna debatten.

- Jag fick 127 kommentarer bara efter sambofrågan och jag vet inte om det förts en så omfattande kristen debatt någon annanstans denna vecka.

Stefan Swärd är uppväxt i ett frikyrkohem och vet att denna kultur gärna undviker konflikter.

- Frikyrkokulturen är konsensussökande. Vi är livrädda för debatt men jag tycker debatt är jätteroligt.

Stefan Swärd sammanfattade:

- Jag brinner för kristen tro och vill göra den relevant för vår tid.

Siste man ut var arrangören själv förre riksdagsledamoten Tuve Skånberg och äntligen fick vi reda på vad Clapham var för något. Nämligen en överklassort i London där en grupp kristna tänkare träffades på 1800-talet och bedrev opinionsbildning. Slaveriets avskaffande i England var deras förtjänst. En av medlemmarna var William Wilberforce som det skrivits böcker om och gjorts film om av det skälet. Tuve Skånberg berättade om hur Claphaminstitutet jobbar. Medlemmarna skriver debattartiklar som granskas stenhårt innan de skickas i väg. Många artiklar har publicerats om aborter och dödshjälp och annat och bidragit till att vitalisera debatten. Grunden är det så kallade Lausannedokumentet.

2 comments to Så ska kristna vinna opinionen

  • Lars Johansson

    Hejsan!
    Tack för sammanfattningen. Men jag tycker att ingressen är missvisande av flera skäl. 1) Seminariet handlade inte om “islamfrågan” utom i några enstaka bisatser då islam togs som exempel på religionens återkomst. 2) Elisabeth Sandlund och jag, Lars Johansson, hade inget fokus på islam. I ingressen verkar det verkligen så. Därför föreslår jag en förändring och förbättring av inledningen på rapporten.
    MvH Lars Johansson

  • Tack Lasse, Härmed ändrat i ingressen

Leave a Reply

 

 

 

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>